Charlotte Rørth berättar om livet och tron ur en kvinnas perspektiv

Charlotte Rørth, som oväntat och plötsligt mötte Jesus i en spansk kyrka, var orolig för att börja läsa Bibeln. Hon var rädd att den skulle bekräfta den kvinnosyn som länge funnits både i och utanför kyrkan, men bibelläsningen och mötet med Jesus har istället stärkt och upprättat henne i sin roll som kvinna. Nu släpper hon sin nya bok Allt jag inte vill tiga om som tar upp de aktuella debatterna om kön och jämställdhet.

— Jag tillhör den största gruppen människor här på jorden – heterosexuella kvinnor som är mödrar. Om makt och därmed uppmärksamhet hade fördelats med matematisk rättvisa skulle min känsla av att stå helt ensam inte alls ha varit lika stor. Då skulle boken om hur jag som modern kvinna kan hitta styrka i den kristna tron redan ha varit skriven. Men det är den inte. Det är den jag håller på att skriva. Mycket av det jag upplevt i mitt liv har andra också varit med om. Därför tror jag att andra kan inspireras av hur jag läser Bibeln och får hjälp av den i svåra stunder, säger Charlotte Rørth.

Charlotte Rørth blev uppmärksammad med sin bok Jag mötte Jesus: bekännelser av en motvilligt troende. I den boken skildrar författaren hur Guds son, utan att hon själv är religiös och andlig sökare, bokstavligen visade sig för henne och talade till henne i en kyrka i spanska Úbeda. Erfarenheten kom som en mental och fysisk blixt och tvingade henne att ta sitt moderna rationella liv i beaktande.

Hennes nya bok, Allt jag inte vill tiga om, beskriver hur det är att vara troende när man är kvinna. Den tar upp trons betydelse när man bär på ett nytt liv och när man mister ett liv. Och hur man som ung kvinna kan tryckas in i en könsroll av en man som kanske inte ens var medveten om vad han gjorde. Charlotte Rørth skriver även om hur hon som tonåring blev våldtagen i sitt flickrum av en kille hon nyligen gjort slut med. Medan han bara gick vidare som om inget hänt tvingades hon till en abort.

Ärligt och uppriktigt berättar Charlotte Rørth om sitt liv: om övergrepp, om att föda barn, vara mor, mista sin son och om att våga läsa Bibeln med egna ögon. Där upptäcker hon helt oväntat att själva kärnan i kristendomen ger henne ny styrka. Styrka till att leva ett liv med en rakare och starkare rygg. Med sina personliga och allmängiltiga berättelser vill hon väcka igenkänning och eftertanke hos läsarna oavsett kön.

“Ju närmare Jesus jag befinner mig desto tydligare ser jag att han inte anser att män är mer värda än kvinnor. Jesus är feminist i ordets egentliga betydelse, alltså en som önskar att kvinnor ska ha samma personliga, sociala, trosmässiga, politiska och ekonomiska rättigheter som männen.”
— ur boken.

Charlotte Rørth är journalist, föredragshållare, retreatledare samt författare till flera böcker. På svenska finns sedan tidigare Jag mötte Jesus bekännelser: av en motvilligt troende (Polaris).

Læs videre

Det troede du ikke: 80 pct af danskerne siger, de har behov for det åndelige

Måske er vi generelt mere optagede af tro, end vi selv tror. For selvom mange ikke taler højt om have brug for Gud eller noget mellem himmel og jord, erkender otte ud af ti danskere, at de inden for den seneste måned har mærket mindst ét ”stærkt” eller ”meget stærkt” åndeligt behov. Det dokumenterer verdens hidtil største undersøgelse af vores åndelige og eksistentielle behov.

Har du haft trang til at bede? Leder du efter en større mening med det hele? Har du haft brug for at gå i kirke? Søger du en indre ro?

Kan du svare ja til mindst et af de fire spørgsmål, så er du, som folk er flest.

Det viser verdens største spørgeskemaundersøgelse om menneskets åndelige og eksistentielle behov. Den er gennemført er forskere fra Syddansk Universitet og er netop offentliggjort her i The Lancet Regional Health – Europe, et af lægeverdenens mest prestigegivende tidsskrifter.

Læs mere

Det, der skete i ambulancen på mit fortov – var det et mirakel?

En februaraften for en række år siden talte jeg i telefon med min svigerfar, da vandet gik, og en fødsel begyndte.

Vi havde valgt ikke at få at vide, om det var en dreng eller en pige. Vi anede som alle andre alligevel intet om hvilket menneske, der var på vej. Vi vidste kun, at den lille med garanti ville rykke rundt på vores hjerter og de forestillinger om verden, vi som voksne er så forhippede på at holde fast i. Der ville ske det, som skete for 2000 år siden.

Da jeg havde sagt farvel til svigerfar og hjulpet min mand og vores ældste søn med at tage frikadellerne af bordet, væltede veerne ind over mig hulter til bulter. I dobbeltsengen lå jeg i smerte og lykke og muskelarbejde og den særegne fødselsduft af blod og fostervand - som af fjord og dyr ved aftenstide. Ambulancen kom. To brandmænd bar mig ud i frosten, lagde mig på båren, det lille stød på halebenet fik barnet til at glide ud, den ene brandmand slap mit ben. Greb ham.

En dreng.

Vi er ikke alle født i ambulancer eller i stalde under stjerner, men vi er alle født og har alle forandret livet hos dem, der er rundt om os. Om vi vil det eller ej. En fødsel er den mest gennemgribende begivenhed i vores liv, og vi mennesker er ikke herrer over den. Den kan ende i død såvel som i liv. På Jesu tid overlevede højst hvert andet barn og hver anden mor.

Måske ville Gud risikere dette for sin søn for at vise os, at det vigtigste ikke kan kontrolleres af mennesket selv?

Læs mere

Et tænksomt øjeblik? Det gør mere for klimaet, end du tror

Et sted i London sidder en snart 80-årig dame ved sit skrivebord og ser ud på et træ. Hvilket træ har ingen betydning. Ej heller, hvor det står. At hun, et menneske, bare sidder stille og kigger nøje på et stykke natur, er det afgørende. ”It can be anything, really." Det kan være hvad som helst. Sæt dig bare stille og se på det i 10 minutter. Gerne udendørs, selvfølgelig. "Even in the rain." Karen Armstrong ler.

Hun ved, det lyder letkøbt, men det er det ikke. Er der nogen, der i dag kan kaldes vis, er det nemlig hende.

Kloden rundt er hun anerkendt som en af vor tids store tænkere og har skrevet flere af de bøger, både menigmand, magtens og fredens folk læser for at finde veje ud af konflikter, rædsler og almindelig eksistentiel tvivl. I sine nu 30 priste, lærde og læseværdige værker har hun især koncentreret sig om menneskets behov for religioner og deres opståen, ligheder og forskelle. Nu, ”hvor jeg er ved at blive gammel” som hun siger, vil hun samle sin viden til klodens bedste.
Det gør hun i bogen med den sigende titel, Naturens hellige kraft – hvordan vi kan genskabe vores bånd til den naturlige verden, som magasinet The New Yorker ved udgivelsen kaldte ”en af årets vigtigste udgivelser”.

Læs mere

Læs videre

Charlotte Rørth berättar om livet och tron ur en kvinnas perspektiv

Du bestemmer over dine data